Ingen är som jag

Ja, egentligen får jag ju inte gå in på det så väldigt, men jag kan säga att jag var ensam med en patient idag då det plötsligt hände något väldigt otäckt. Efter allt lugnat sig senare fick jag i alla fall se att han var vaken.
Riktigt otäckt var det.

Tog den där förbaskade svinsprutan härom dan också. Öm som tusan i armen och igår kväll frös jag. Hoppas de kommer fram till att vi inte behöver den andra.

Imorgon ska jag göra klart seminarieuppgiften, och en portfolieuppgift som vi har, ev. väntar jag lite med den sistnämnda uppgiften. Men det är gott att få allt klart.

De senaste två dagarna har jag sovit hos moster Pia, Bert och Simon. Jag skäms när jag tänker på hur länge sen det var jag såg dem...ca fem år tror jag. Simon är ju för tusan 15 år nu!!
Förutom denna händelse idag har jag inte varit på tipptopp men lunkat med sköterskan, dock tagit lite blodprover och blodtryck m.m.

Det ska bli så sköönt att vara ledig under helgen!!

Hoppas ni har det bra
/Sandra